söndag 30 juni 2013

Besök från Skåne

Har haft svårt att sova nu två nätter i rad :o(
Har legat flera timmar i sängen och sprungit upp och ner och inget har hjälpt..
Får hoppas att den dåliga trenden avslutas nu i natt..
 
Idag har vi haft besök av en gammal kollega och hennes man,
de flyttade ner till skåne för några år sedan..
 
Det var så roligt att träffa dem det var så länge sedan.
Å tänk jag höll mig vaken och kände mig skaplig idag..
 
Vi fikade och tog senare lite pizza från grillen..
 
Stackars Andrea blev väl helt utmattad..
Hi hi det märks vem sonen vår brås på vad det gäller att prata..
Undrar om det kan vara sin mamma ;o)
 
Trevligt att sitta och tjattra några timmar..
 
De hade med sig en så fin orkide, tänk att de träffade så rätt,
det har ju blivit mina favorit krukväxter sedan ngt år tillbaka..
 
Tusen tack vänner för besöket och blomman, det gjorde
min dag idag :o)
 

I morgon är det dags för att träffa kuratorn på onkologen för
första gången, konstigt nu när behandlingen där snart är slut.
Men hon ville träffa hela familjen en gång, sen får jag välja om jag vill
fortsätta att komma någon mera gång..
 
Tyvärr kommer inte stora sonen att följa med då han måste gå på
jobb coaching eller vad det nu var..
Inte lätt för ungdomen och den arbetslöshet som är idag.
Tufft för dem :o(
 
 
Jag hoppas innerligt att jag ska få ett par bra dagar nu innan den femte behandlingen på torsdag..
Även att proverna är bra på tisdag så att jag får behandlingen.
Är så trött på detta nu så jag önskar inget hellre än att det vore över.
 
Febern har i alla fall gett med sig så det är ju något
positivt..
 
Nu är det dags att hitta sängen och som sagt får
hoppas på en god natts sömn.
 
Kram kram

 
 


fredag 28 juni 2013

Alla dagar lika

Börjar kännas lite trist med dessa uppdateringar nu..
Alla dagar ser ungefär likadana ut tråkigt nog.

Förutom febern så har även en kraftig huvudvärk gjort 
sig tillkänna..

Börjar kännas väldigt slitsamt förtillfället..

Idag har jag iaf tvättat fönstren på övervåningen de var precis fulla med frömjöl så jag stod inte ut längre..

I ett sånt här läge som vi befinner oss i just nu skulle det
vara väldigt skönt att bo i lägenhet och slippa allt vad trädgård och stor boyta mm medför..

Annars skulle jag inte vilja byta bort huset men just i ett sånt här läge..


Det blev lite tid för att skingra tankar och  försöka orka vara lite
uppesittande idag i pysselrummet..

Fick till ett litet enkelt grattiskort


Nu är det sovdags och jag hoppas på en förändring till morgondagen.

Kram på er som kikar in trots mitt gnällande ;o)

Trött dag

Idag har det varit en sovardag, vet inte om det har med vädret att göra
eller om mitt Hb fortfarande är på nedgång

Får bli att ringa onkologens behandlingsmottagning imorgon bitti för att se om jag kan få ta lite prover..

Febern håller även den i sig fortfarande..
Känns tungt för tillfället.

Nästa behandling med TAX är nästa 
torsdag och jag vill absolut inte få den framflyttad.
Nu vill jag kunna hålla mig till det schema man fått med var tredje vecka.

Det skulle göra att jag får min sista cellgiftsbehandling med TAX
den 25 juli, å det vill jag verkligen så även
delmål 2 blir avklarat...

Så att man sen kommer igång med delmål 3 och strålningen..

Jösses vad kroppen varit utsatt för mycket sen februarimånad.
Ibland är jag förvånad att jag står upp med alla dessa biverkningar och komplikationer som jag fått under resans gång..

Men jag gör det även om man är totalt ur funktion ibland...


Idag hamnade jag nere i mitt pysselrum som jag har för att kunna koppla
av och bort tankarna på något annat en stund.

Det pysselrummet och intresset kom till när jag hamnade i en utmattningsdeprresion och det hjälpte mig mycket då..

Nu har jag även fått lite ork och sinnesro för att ibland hamna där nere igen

Jag gjorde en liten enkel inredningsdetalj till vår
skänk i vardagsrummet....
Titel kan man ju givetvis ha vad man vill men min blev

Mina Memoarer


Jag önskar alla som kikar in en bra dag..

Kram Kram

Glöm ej känn och kläm

torsdag 27 juni 2013

Dag 2 hemma....

Jag känner att jag har underbara vänner..
Man behöver inte vara överöst med vänner så länge man har de som är äkta
och alltid finns på ett eller annat sätt.

Lika mycket som jag skulle finnas för de alltid i med och motgång.

Jag känner mig lyckligt lottad

<3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 

I går när jag kom hem låg ett paket och väntade på mig ..
Nyfiken blev jag, tänkte jag har väl inte beställt något pyssel..

Då var det ett paket från min gamla älskade barndomsvän Knodda
Jag fick ett litet uppiggande Krya på dig Kit..

Du är för underbar Knodda
Jag blev så glad, tänk vad det gör med lite överraskningar
Den gjorde min dag igår <3



Idag kom även min vän Marie på besök
Hon hade med sig en fin ros som jag sedan kommer att plantera ut
i rabatten :o)
Jag fick även en set med halsband och örhängen så fint.
Underbara du <3
Tack än en gång..


Som om inte det här skulle räcka så knackade ett blombud på 
dörren vid17,30 tiden,
jisses vad jag blev snopen...
Blombud har jag väl inte fått sen man var nykär ;o)
Denna fina bukett och tanke var från min barndomsvän
Ann-sofi och hennes man Roger som nu bor i värmland.

Tusen tack kära ni den värmde så mycket 


Jag får även så många meddelanden på både facebook och sms i telefonen.
Samtal på telefon och mail från underbara människor..

Det här blogginlägget vill jag tillägna er.
Med att tala om för er hur mycket det betyder att ni finns där på ett eller annat sätt, att ni kommer med era hejarrop.
Ert tröstade och er medmänsklighet.

De får mig att orka lite mer när det känns tungt.
För tungt är det
och ledsamt är det ibland

Men jag ger mig inte utan kommer kämpa och kämpa som någon skrev.
Jag ger inte upp
Min familj och ni vänner betyder alldeles för mycket för det...

<3 <3<3

Till er alla

Kram kram

onsdag 26 juni 2013

Hemkomsten

Ja det blev hemkomst i dag trots feber
De visste inte vad de kunde göra mer på onkologen.
Enligt dem så var proverna bra, vet inte riktigt om jag kan hålla med om det när HB låg på 104
lägre gränsvärdet är 117 och det har bara gått ner och ner de senaste dagarna.
 
 
Något jag med tyckte var konstigt var att de inte tog nya prover idag, utan de gick på de prover jag lämnade igår..
men men de ska väl veta vad de gör.
 
Man är ju som sagt helt utlämnad i läkarnas våld och då måste man ju
lita på dem... eller?!?
 
 
Robban kom och hämtade mig i Linköping och det såg nästan ut som han var glad åt att få hem mig igen..
JA det är inte ofta denna kvinna är utanför boet några längre stunder..
 
 
Elliot blev med så glad att mamma kommit hem, han hade saknat mamma så mycket, gullungen.
 
Tänk det känns som han växt fast jag ara varit borta i 6 dagar <3
 
 
Jag hade en trevlig överraskning när jag kom hem från en gammal kär vän
men jag fick inte över bilden på den här datorn så jag får blogga om det paketet imorgon ist.
 
Hur som helst så har dagen varit underbar hemma
förutom ett par missöden,
vilket jag vet med mig att jag inte är upphoven till dem och heller inte den som ingick i samtal med att avslutningen skulle bli som den blev...
 
Jag försökte få till något där som inte gick och då kan jag inte göra mera tyvärr..
 
Nu kommer all min eller vår kraft vara till att rå om varandra som familj och går inte det fullt ut pga min sjukdom så får vi göra det bästa av situationen.
 
Sen har man en del måsten som behöver fixas med mitt i allt innan hösten kommer om hörnet..
 
 
Idag vill jag säga,
Man ska vara ärlig, man ska försöka möta människor med respekt,
Finns det några oklarheter så sitt ner och försök att reda ut dem och låt då alla få sägs sitt i sak.
det sämsta man kan göra i en diskussion är att vända allt mot en enda person och inte se sina egna fel och brister,,
Ja då kan det nog aldrig bli bra.
Men ett försök är det alltid värt om det handlar om människor man bryr sig om..
 
Men tyvärr är det inte alltid man får gehör
 
Var rädda om varandra och familj en vacker dag finns de inte där..
 
Kram kram på er som kikar in


måndag 24 juni 2013

Vad är problemet

En vän till mig skrev en dag på facebook och frågade om de hade provat med "propplösare" i min port a Catch eftersom de inte kunde ta några prover ur den... Jag antog att de hade gjort det eftersom de hade sprutat och sköljt den med allt möjligt och hur många gånger som helst..
 
 
Men så var tydligen inte fallet...
Jag frågade när de fortfarande inte hade fått något blod ur kärlen
efter alla gånger de stuckit..
JAg berättade om honom som själv hade fått det när hans hade strulat..
 
 
De visste om att det fanns något men det var inte något de själva gjorde på avdelningen utan de skulle höra med läkaren..
 
Sagt och gjort så kom det upp en sköterska från behandlingsmottagningen,
där jag i vanliga fall får min cytostatikabehandling som ligger våningen under..
 
Hon sprutade i det och så skulle vi vänta i 2 timmar så skulle hon komma upp igen.
Jag frågade hur vanligt det var att det fungerade och hon sa 90%
där kom hoppet hos mig..
Något ska man väl ha tur med i alla fall..
 
 
När hon kom tillbaka så sprutade hon lite och sen skulle hon kolla backflödet och vips så kom det blod i slangen...
Fantastiskt utropade jag då :o)
 
 
Tänk att det ska behöva ta 5 dagar innan de fick ordning på den,
och inte var det för deras klipska ideer utan för att jag hade fått tips om det och frågade..
Ja ja konstigt är det ibland men nu funkar den och alla är glada.
 
På så sätt kunde de få sina prover idag och behövde inte misshandla min kropp mer..
 
 
På eftermiddagen kom läkaren in och skulle meddela provsvaren ,
 vilka var bra..
Allt såg bra ut och jag hade mina blodkroppar och crp var bra.
Han hade pratat med läkaren på infektion och rådfrågat vad de skulle göra med min hoppande feber.
 
Han tyckte att de genast skulle sätta ut antibiotikan, eftersom proverna inte visade på någon infektion.
Sagt och gjort så fick det bli..
 
Vi hade ett långt samtal om vad som orsakat detta med febern och han hade inget annat svar än att det berodde på att mina
 
 neutrofila granulocyter värden  låg på 0,1
Referensintervall på de skall vara 1,7 - 7,5
 
Så med andra ord var de i botten och jag var farligt infektionskänslig..
 
B-leukocyterna låg på 1,2
referensintervall på de skall vara 3,5 - 8,8
Även dessa var alltså för dåliga
 
Hb låg på 117
Där är gränsvärdet 117 - 153
så där var jag precis på håret ,
där klarade jag den lägre graden
 
Pga att dessa sjunker så lågt så får man neutrofilfeber som kan vara farlig om man inte kommer in för behandling.
 
Nu är ju inte problemet att jag inte kommit in för behandling för det har jag gjort men de får inte bukt med den i alla fall tyvärr och konstigt nog.
 
Han avslutade sitt ånga samtal med mig ..
han talade om att har du inte feber ikväll eller imorgon bitti Catarina så får du åka hem och äta gott och sola och vara med familjen..
 
Fanns inget underbarare han kunde säga just då...
 
Men ja det blir alltid ett men även i denna bloggen.......
Ikväll när jag tog tempen innan jag skulle gå in och lägga mig så vad piper den då
jo men visst 38,9 helvetet.
 
Vad säger jag då....
Ja men det är väl faaan,
Då gick faktiskt musten ur mig, blir så trött på skiten.
Varför skall det alltid krånglas och tillkommas massa skit för....
 
Så nu kommer ju inte den här donnan få åka hem till familjen imorgon heller..
Då ska väl ett riktigt under ske och det vet vi ju alla efter den här resan att undren har hittat någon annan att glädja...
 
Mig ska det bara jävlas med....Å tröttsamt och slitigt är det.
 
För mig räcker det känner jag NU....
JAg kommer inte ge mig förrän allt som bara går att kolla upp får de attans göra imorgon, å vet inte dem så får de kalla in specialhjälp..
 
För nu får det vara bra och jag vill ha klara besked
 
så det så
 
Arg och besviken Cattis som går till sängs nu
 
// Kram kram
 


Svårstucken

Ja nu är de måndag och jag är kvar på onkologen..
 
Idag har det varit en händelserik morgon och förmiddag eller inte ;o)
 
Jag har haft 3 sjuksköterskor inne i 3 olika omgångar för att försöka ta lite
prover på mig..
Tänk att det ska vara så svårt att få till två rör blod.
 
Ja jag slutar inte att förvånas över något snart..
 
Det vill sig med andra ord inte.
 
Har blivit stucken 7 gånger än så länge i arm, hand till och med i
foten och det var inte speciellt skönt.
 
Men det är bara att konstatera faktum
Blodet har tagit slut ;o)
 
Spännande att se vad de hittar på för att få till proverna..
 
I går var min lilla älskling här och sambon,
Lilla gubben talade om att han saknade mamma hemma och att han inte ville åka hem utan ville vara kvar här på avdelningen med mig..
 
Jag kan vakta sjukhuset mamma säger han :o)
 
Det gör så ont i mammahjärtat att se honom ledsen..
 
Min lilla älskling <3
 
 
 
 
Så nu jäklar är det så här
 
Ha en bra dag
 
Kram Kram

lördag 22 juni 2013

Ännu ett uppvaknande på Onkologens vårdavdelning sal nr 2
Även denna morgon vid sextiden kom sköterskan in och tog lite prover innan jag fick sova vidare.
 
 
Strax efter 8 gled jag ut i matsalen för att få i mig lite frukost, idag blev
det risgrynsgröt och smörgås..
Penicillinet fick jag inte förrän klockan 9 idag de tog det nog
lite lugnare idag så här på midsommardagen sköterskorna..
 
 
Febern låg på 37,5 så det var ju inte någon hög feber idag..
 
 
Runt lunchtid kom läkaren in och pratade med mig och talade om att mina
vita blodkroppar hade sjunkit igen och att de inte hade någon
förklaring till varför..
Det var väldigt konstigt tyckte hon så då blev det isolering för mig igen..
 
 
Det är ju attan att de inte kan få bukt med skiten känner jag.
Räcker väl som det är, så trist att saker och ting ska behöva strula till det ännu mer..
 
 
Nu har jag även fått massa olika preparat för magen med, eftersom den inte sköter sig alls heller...
Är jag förvånad?
Nej inte ett dugg ;o/
 
 
Febernedsättande har de nu satt ur för att de skall kunna få någon koll på hur febern beter sig.
Så det kommer jag bara att få om den höjer sig markant igen..
 
 
Hade ett litet besök av läkaren som har jouren nu ikväll precis,
hon hade lite besked att lämna, vilka gjorde att jag lite undrar vad det är för ordning på saker och ting.
Eller om det är så att i största allmänhet så ska just jag råka ut för precis allting..
 
 
Hon berättade nämligen att mina vita blodkroppar inte alls varit dåliga idag utan att de ligger högt..
 
 
Hmm det var ju jättebra men hur kommer det sig att man säger till mig tidigare att de är obefintliga och att jag är jätteinfektionskänslig och att jag inte får ta emot besök av familjen utan blir isolerad igen???
 
 
Ja det kunde hon inte svara på, hon visste inte var det beskedet hade kommit ifrån..
Jaa ibland undrar man.
 
 
Men hur som helst var det ett bra besked.
Nu har de bestämt sig för att ha mig kvar tills de har fått bukt med febern och min krånglande mage.
 
 
Så har man tur kanske man är piggare och kryare imorgon och får åka hem..
 
 
Avslutar med en bild från min lilla lilla morgonpromenad
 
 
Trevlig kväll
 
Kram Kram


fredag 21 juni 2013

Midsommarafton

Ja då var den här Midsommarafton,
den kom även att jag inte skulle fira den på sedvanligt sett ;o)
 
 
Vaknade som sagt upp i mitt lyxrum på onkologen, till isoleringen..
 
 
Febern hade i alla fall sjunkit till 37,4 ett positivt besked.
 
Morgonen började med massa provtagning.
Min port a Catch funkade inte idag heller så det blev remiss skriven till
röntgen.
 
Proverna visade bra de vita blodkropparna var på väg upp igen.
Däremot hade de inte tagit de Neutropena värdena de som var på 0
igår utan de väntar med de tills imorgon..
 
Men för övrigt lät det hoppfullt.
Däremot har jag fortfarande inte fått svar på vad det kan vara för slags infektion jag har då de inte fått svar på alla odlingsprov de tagit.
 
 
Personalen hade varit så gulliga att de bakat jordgubbstårta dagen till ära
så vi stackars krakar som firat vår midsommar här har haft lite festkänsla i alla fall..
Tänk att jag hade sån tur att det fanns kvar även till kvällsmaten,
så inte var jag sen med att ta en bit till hihi
 
Min isolering togs bort under dagen med så jag kunde smita ut och andas lite frisk luft..
 
Då passade jag på att gå ner till stora sjukhusbyggnaden med och köpte mig lite "mys"
Nu på eftermiddagen / kvällen verkar febern tyvärr smyga sig tillbaka igen.
Får hoppas att de håller till de lägre graderna.
 
Röntgen visade på en sk "strumpa" på kanten av venporten, vilket vad jag förstår är ett stopp som blivit av koagulerat blod.
Tyvärr gick det inte att få bort.
Men den skall fortfarande kunna gå att använda så att jag kan få mina cellgifter därigenom, men de kommer inte att kunna ta några prover från den..
 
Mycket tråkigt..
 
Nu är jag lite sliten och trött så jag ska lägga mig ner lite och öppna boken..
Snart kommer de väl in med min kvällsmedicin..
 
Hoppas ni har en underbar midsommar
 
//
 
Kram Kram
Var rädda om er


torsdag 20 juni 2013

Hotell Onkologen

Ja idag blev det till att checka in på Hotell Onkologen över midsommar..
 
Vaknade halv sju i morse med 39,2 i temp och var helt snurrig i huvudet..
 
Gick ner och skulle ta lite Alvedon , helt galet klarade inte att ta mig upp på
övervåningen igen själv......
 
Fick åka in till klinisk lab på LIN  för att kolla över proverna ytterligare en gång.
Sen fick jag åka hem och invänta provsvaren..
 
Vid 12 tiden ringer min sköterska från onkologen och meddelar att mina prover var så dåliga att jag behövde komma in inom 1 timme..
 
Så det var bara att packa en väska och bege sig till grannstaden..
 
Väl framme blev jag introducerad till min svit
 
 
 
inte dåligt tv på rummet :o)
Mycket provtagning och odlingar har det blivit med det verkar som om
de flesta prover är bra.
Förutom att jag inte hade en enda vit blodkropp kvar, helt bortblåsta..
 
Det är ju inte så bra..
Så nu hoppas vi de får bukt med febern som fortfarande ligger på 39.2
 
Jag är isolerad, tycker lite synd om mig själv faktiskt hihi.
Kan bero på att jag inte får gå ut och ta lite skadlig luft....
 
Givetvis har min port a Catch krånglat med så den har inte gått att använda idag..
 
Allt på en gång..
 
Trevlig midsommar på er alla som kikar in..
 
Jag får också jordgubbstårta imorgon för det har personalen
bakat :o)
 
Kram på er


onsdag 19 juni 2013

Taxoteren har satt sina spår i kroppen

Ont ont och åter ont..
Så har de senaste två dagarna varit och det med besked..


Det är ett Jäkla helvete vissa dagar och nu har det verkligen varit så..
Känns som jag inte gör annat än klagar men tyvärr är det så att vissa
får såå många och mycket biverkningar och andra får lite mindre..

Jag är en av dem som fått mycket och i  stort sett allt..


Vi får väl hoppas gifterna gör det de ska nu när man får lida så fruktansvärt, för lider gör man in i märgen.

Låg i stort sett hela dagen igår tisdag och när jag skulle försöka röra mig så var det med nöd och näppe att jag tog mig någonstans,
och inte upprakt iallafall utan jag fick gå böjd om jag skulle upp
på övervåningen..

Jag önskar INGEN människa detta hemska sjuka...

På kvällen tänkte jag att jag tar tempen, jag var ju ensam hemma och gick på starka mediciner så jag kände att jag ville vara säker på att kunna gå och lägga mig..

Ja å tempen visade förstås 38,8..
Så det var bara att ringa onkologen..
De skickade mig upp till akuten för att lämna lite prover..

Jippie sa jag fullt påverkad av morfin och kan inte köra bil, 
mamma och pappa hade elliot på landet...

Sen ringde en ängel, Helene...
lugna dig nu jag kommer ner och skjutsar dig..

Tack Älskade vän <3

Vi kompade till strax efter 2 innan vi fick åka hem..

Med mig hem fick jag 2 olika sorters penicillinkurer som ska ätas 10 dagar...


Helt galet...
Här har vi en liten del av det som ska i magen på kvällen..
Sen är det även på dagen med..

Undrar om mina organ kommer hålla..

Nu efter samtalet ikväll då jag fortfarande ligger på 38,8,
skulle jag ta alvedon och sen gå och lägga mig och det har jag ju inga problem med..
Benen rör sig ju bara åt det hållet sängen eller soffan står ;o)

Ska återkomma till onkologen imorgon bitti om inte febern sjunkit..

Då blir det in en omgång till för ännu fler prover..

Såå tröttsamt

Tjejer

Gå igenom era Bröst så ni kan komma ur skiten fort om det skulle vara ngt

Jag säger det med KÄRLEK till er..

Nu lät jag nästan lite sektaktig ;o)

Kram kram

måndag 17 juni 2013

Tänk vad glad man kan bli för besök och lite omtanke..

En sådan dag har det varit här i huset idag, varvat med kraftig värk 
i nästintill hela kroppen..

Fick ett samtal från min chef i morse som ville komma förbi och lämna en sommarblomma..

Självklart fick han göra det, Jag älskar ju blommor ;o)

Jag fick lite eld i baken för att komma upp och försöka få kroppen att komma
i lite balans och rörelse innan..

Sen lade jag mig en stund på soffan för att vila några minuter när det knackar på dörren och där utanför står min goa älskade barndomsvän
Marie (Murre) med en liten blomma..



Gulliga du, hon kom bara förbi på ett spontanbesök för att lämna av den när hon hade vägarna förbi..

Tusen tack för den hjärtat..

Senare kom chefen in på uppfarten, med fikabröd och 
jordgubbar till lilleman vilket gick hem direkt
och denna underbara blomma från arbetsgivare och kollegor till
lilla mig 


Tänk vad lite det kan göra ibland för att man skall känna sig uppskattad.
Att man är saknad på jobbet och att alla hälsar så mycket..

Jag måste säga att min arbetsplats är toppen på just detta..

Tusen tack och jag blev så glad..
Nu har den fått en alldeles egen fin plats att stå på men missade att fota den just där så det får bli imorgon :o)

Tror att lilla chefen var lite trött när han åkte härifrån..
Nu har han ju sluppit mitt kackel och babblande ett tag, men det
blev nog ännu värre när sonen satte klorna i honom..

Haha tror han är min överman den lille ;o)

En positiv dag trots att eftermiddagen har varit i liggläge..

Nu är även första sprutan tagen så vi får väl se hur dagen imorgon blir...

Nu är det iaf godnatt alldeles strax..

Var rädda om er // Kram Kram

söndag 16 juni 2013

Ja vad säger man

Första Tax  behandlingen i torsdags, den blev ju lite annorlunda mot de tre FEC  jag tidigare fått..

Jag klarade mig ganska bra till klockan 05,00 i morse sen var det färdigt..

Då började molvärken i ljumskarna, benen och ryggslutet sätta sig på 
plats, hoppas verkligen inte de har tänkt att stanna länge..

För imorgon måndag ska jag ju börja med sprutorna med, å då vet jag inte om jag orkar med ännu mera värk..

Vet i fan om det inte var bättre att vara trött i 7-8 dagar än att gå med detta..

Fötterna värker när jag sätter ner dem i golvet .

Sen spelar det inte någon roll om jag ligger sitter eller står,

Känns som det kommer bli en pärs utan dess like detta :o(

Det är inte heller lätt att proppa kroppen med morfin när man har barn hemma att ta hand om heller...
Hur tänker man där??

Samt gör jag det inte kan jag ju inte ta hand om honom iallafall..

Ett rent jävla helvete är det...

JA fy fan vilken resa och än är det fler delmål kvar..

Idag har jag med andra ord inte gjort något mer än att försöka ta mig runt i huset, med många konstiga rörelser och ställningar..

Har jag tur så släpper det inom en vecka och har jag otur om 9 veckor..

Kanske skulle oddsa på det ;o)

Nej vet ni vad..

Nu gnäller jag igen

Det är ju bara 2 behandlingar Cellgift kvar 
innan delmål 3 sätts igång..

Så fy vad jag och min sambo och son är bra som kommit så här långt
mitt i alla svårigheter som även kom över oss efter beskedet..
Då var det annat än sjukdomen med..

En olycka kommer ju sällan ensam säger de som vet..

Sen har vi ju de som finns men som ändå inte finns med oss längre..
De har jag börjat att försöka förtränga bort nu ..

Man vet vem som står en närmast när svårigheter kommer i ens väg..
Ibland borde det vara självklara val för vissa
Men långt ifrån från alla

Så nu får det bli att sluta lägga min energi på de som faktiskt
inte är värld den...

Har jag på detta sett trampat någon på tårna så är det inte meningen..
Men detta är mina tankar och mitt liv, vår lilla familjs liv

Och den är viktigast, den inre kärnan....

Allt annat är nog bara att se som förbi......

Nu ska jag se om jag kan få några timmars sömn inatt..

Kram kram